Som företagare är det viktigt att alltid känna till hur balansen mellan in- och utflödet av pengar från företaget ser ut. Inte minst gäller det snabblånen en del företagare tar för att täcka temporära kostnader. Om man inte vet när pengar kommer att komma in kan dessa lån medföra stora kostnader.
Ett viktigt verktyg för att hålla koll på ett företags ekonomiska transaktioner är s.k. dubbel bokföring. Detta innebär att alla transaktioner bokförs både på ett konto för debet och på ett konto för kredit. Debet är de resurser som tillförs verksamheten, och kredit är det konto som verksamheten hämtar sina resurser från. Debiteringarnas sammanlagda summa ska vara lika stor som summan av samtliga krediteringar på ett annat konto, och detta ska gälla för varje transaktion. Debet och kredit ska gå jämnt ut, d.v.s. bli noll, för varje transaktion, och även om det inte är 100 % säkert så medför dubbel bokföring en stor grad av automatisk kontroll.
Genom dubbel bokföring redovisas vad verksamheten har, alltså tillgångar och skulder. Bokföringen visar också varför man har dessa tillgångar och skulder, genom att intäkter och kostnader redovisas. Metoden utvecklades av muslimska köpmän på 1200-talet, eventuellt ännu tidigare. Européerna förstod sig inte på metoden, och muslimerna fick rykte om sig att vara sluga och illvilliga. Med tiden började dock köpmän från Florens lära sig principen, men de beskrev den inte i skrift. Det dröjde därför ända till 1494 innan munken och matematikern Luca Pacioli från Toscana presenterade den dubbla bokföringen i en bok. Metoden kallas därför ibland för italiensk bokföring, fastän Italien inte var ett enat land vid denna tid, och fastän den alltså uppfunnits av arabiska muslimer.